På andra sidan floden

Förra helgen var jag på semester! Jajemen, för Buenos Aires är, trots allt exotiskt, semestrigt och osvenskt som finns här, inte semester. Niotillfem-jobb och reseäventyr på det, slutar ofta med att jag försummar att tvätta, handla, städa, sy i knappar och sånt där som man bara kan försumma så länge, tills man når en gräns, en gräns som det inte passar sig att beskriva här. Och Buenos Aires i sig. Jag trivs bäst i storstäder, men också så mår man inte bra av dem. Det massiva trycket av ljud och intryck, långa resor och oändligt utbud, och asfaltshettan som inte riktigt går att fly från i en stad utan badvatten. Buenos Aires är som en nära vän, men ibland behöver man lite ensam-tid och som av en händelse förnya sitt visum på samma gång – då åker man till Uruguay.

DSC_1583

Jag och Erika tog båten till Colonia de Sacramento, en liten überkolonial stad tvärsöver floden från BA, och sen buss till Montevideo. Det var skönt bara att åka i buss i två timmar genom öppet landskap och inte längs en aveny som aldrig tar slut. I Montevideo bodde vi i Pocitos, området med flest hostel närmast badstränderna. Redan runt hörnet får man syn på vattnet som trots horisonten är en flod och inte ett hav, Rio de la Plata. Vi diskuterade varför det kallas flod och inte vik och varför man får bada i Rio de la Plata i Montevideo och inte i BA. Om Matilda Boström läser detta inlägg, kanske du kan lägga till frågorna till vår lista som vi skapade på en annan frågvis resa tidigare i år.

DSC_1590

En ganska klassisk sydamerikansk vy tror jag. Staden mitt på stranden.

DSC_1598

Och hattarna.

IMAG0297

Cykel. Som jag saknar cykel. Strandhänget var för övrigt top 3 på resan. Det där att bara hänga upp sin tid på att läsa, bada och halvsova till ljudet av vågskvalp. Och sen börja tänka på att det vore gott med kaffe, och så frågar ens strandkompis “vad säger du om att gå och ta en kaffe?”. Behöver inte mer.

IMAG0304

Då gick vi hit, billigaste, godaste och äntligen lite beställa vid disken- kind of atmosphere. I BA försökte jag förklara för några kaffesnobbiga australiensare hur vi gör det på mysiga svenska fik; man bara köper en kaffe, tar vilken kopp man vill, häller upp själv från kaffebryggaren och sätter sig var man vill bland de omaka gamla möblerna. “So you mean like McDonalds?” It just doesn’t translate.

DSC_1600

Hostel-utsikt.

DSC_1602

Hostelet var precis lagom, allt man behöver, trevligt folk, bl a några svenskar och typ 15 olika pers som jobbar och bjuder på asado efter midnatt sista kvällen. Kvällens mest boostande kommentar; “Vos hablas re porteña.” Du pratar riktigt buenos airesiskt. TACK! sa jag glatt. Tro mig, det är inget att tacka för. Sa han. Det är som att prata stockholmska. T o m danskar ogillar stockholmare. Vi kom fram till att Uruguay är för Argentina vad Danmark är för Sverige; mindre, rikare, en hat-kärleksfull relation. Övriga lösa fakta om Uruguay; de har världens fattigaste president för att han donerar massa pengar och lever väldigt enkelt. Allting är dyrare än i Argentina. De ser sig inte som latinos. De vet unlike argentinare skillnaden på Sverige och Schweiz, mycket för att många uruguyaner flydde till Sverige under diktaturen på 70-80talet. Ännu lösare fakta, framforskade under asado-kvällen; Uruguay har liksom Sverige en hög självmordsfrekvens. De är mer “gråa” än argentinare, inte lika passionerade och höga på livet som sina grannar. På det sättet mer svenska än danska, får man anta.

DSC_1604

DSC_1610

Där Montevideo utklassar BA; second hand-utbudet. Kanske för att det är så mycket mindre och lättare att hitta, men det står iaf 3-0 till Uruguay i den matchen. Den första affären vi hittade kan ha varit den sanitärt mest avslappnade jag varit i; ägarinnan kedjerökte och tände rökelse, alla kläder kom med dammråttor och mitt i mitt frenetiska bläddrande, för det fanns fyra plagg på varje galge, kommer random hund och katt in i butiken och hänger/river runt lite. Om jag hade stannat till karnevalen i februari, hade jag lätt slagit till på huvudbonaden ovan. Hade också passat bra till resten jag köpte under rundan; en spetstopp och en VIRKAD BADDRÄKT – HUR FESTLIGT?!

DSC_1612

Sista dagen var dåligt väder och därför dags att för första gången röra sig utanför vårt område… Vi promenerade genom parker längs floden bort till Gamla stan. På vägen ett stängt och tyst nöjesfält. The best there is.

DSC_1614

DSC_1618

DSC_1623

DSC_1624

DSC_1628

Reskompis!

DSC_1632

DSC_1643

DSC_1652

DSC_1654

Nu är jag tillbaka i den kokande grytan med lock på som är Buenos Aires på sommaren. Helt okej, men det är svårt att göra saker i sånt väder. T ex är det svårt att träna. Å andra sidan använder jag min solfjäder såpass mkt att min högerarm sköter konditionsträningen för resten av kroppen. Jag förstår att det låter retsamt för er som försöker hålla ögonen öppna i det svenska novemberslaskmörkret. Men kanske är det så att många som bor i varma delar av världen besväras lika mycket av värmen som vi av kylan, om det kan vara till någon tröst. Inte? Jaja, jag ska i alla fall sätta mig i trädgården och läsa om den argentinska badmodet. Toodles.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s